Trollflöjten, del två. Labyrinten eller striden mot elementen (även: Den andra delen av Trollflöjten) är titeln på en opera av Emanuel Schikaneder med musik av kompositören Peter von Winter och är den tidigaste operauppföljaren till Wolfgang Amadeus Mozarts Trollflöjten.
Librettot till denna ”stora heroisk-komiska” opera skrevs av Mozarts librettist Schikaneder, som redan hade skrivit texten till Trollflöjten (1791). Komponerad 1797/1798, uruppfördes den 12 juni 1798 på Wiedner Theater i Wien. I ensemblen ingick: Schikaneder själv som Papageno, Josepha Hofer som Nattens drottning (sjungen av hennes syster Aloisia Lange i Frankfurt am Main 1806), Josephas andra make Sebastian Mayer som Sarastro och Mozarts postume svåger Jakob Haibel som Monostatos.[2]
Handlingen i denna opera (för ytterligare uppföljare, se nedan) börjar strax efter slutet av Trollflöjten och skildrar rivaliteten och den förnyade striden mellan Nattens drottning och Sarastro å ena sidan, och separationen, prövningen (i ytterligare prövningar med elementen jord och luft) och återföreningen av paret Tamino och Pamina å andra sidan, samt händelserna kring paret Papageno och Papagena; även dessa separeras och återförenas, och Papageno, i synnerhet, utsätts för diverse frestelser.
I första akten kidnappas Pamina av sin mor vid bröllopsfesten för att gifta sig med Tipheus. Papageno separeras från Papagena och paras ihop med en mor. I andra akten hittar Papageno Pamina åt Tamino, och de klarar båda sitt sista prov. Papageno återvänder till Papagena, Tamino besegrar Tipheus, Nattens drottning, och hennes anhängare kedjas fast vid en sten.